Srebrenicamassakern

Bakgrund till Srebrenicamassakern

Som ett resultat av förlusten i första världskriget bröt kejsardömet Österrike-Ungern samman. Serbien ville bilda en enad och självständig nation på Balkanhalvön för att förhoppningsvis skapa styrka att stå emot stormakternas inflytande i framtiden. Detta ledde till att kungariket Jugoslavien bildades i spåren av första världskriget. Kungariket bestod av olika delrepubliker, olika folkslag med olika religioner (katoliker, kristna ortodoxa och muslimer) men enades kring behovet av en stark stat i området.

Under andra världskriget invaderades Jugoslavien av axelmakterna Tyskland och Italien, och efter kriget ombildades kungariket till republiken Jugoslavien under diktatorn Tito. Landet kom att bli en del av det kommunistiska östblocket, även om inflytandet från Sovjetunionen var mindre jämfört med i andra östeuropeiska länder under det kalla kriget.

Kriget och massakern i Srebrenica

När det kommunistiska östblocket upplöstes i början av 1990-talet utropade sig Slovenien och Kroatien som fria stater utan överhöghet från Jugoslavien. Delrepubliken Bosnien och Hercegovina höll en folkomröstning om självständighet den 29 februari 1992 som förordade självständighet. Bosnienserbiska politiker bojkottade dock folkomröstningen och bildade en egen stat; Serbien. Då Bosnien-Hercegovina utropade sin självständighet angreps landet av bosnienserbiska styrkor som önskade hålla samman Bosnien-Hercegovina med det som återstod av Jugoslavien, dvs huvudsakligen med Serbien. Angreppet stöddes också av Serbien. Kriget kom att stå mellan serbiska styrkor på ena sidan och bosniska och kroatiska styrkor på den andra. De kroatiska styrkorna hade även ett mål att göra delar av Bosnien-Hercegovina kroatiska och de serbiska och kroatiska ledarna skapade en plan för delning av Bosnien-Hercegovina mellan sig.

Kriget var grymt och hänsyn togs inte i vederbörlig mån till de civila. Urskillningslösa beskjutningar av städer förekom, liksom etniska rensningar, våldtäkter och folkmord. Ett uttalat syfte var att mörda delar av befolkningen med ”fel” etnicitet för att göra vissa områden till naturliga delar av den egna etniciteten.

I Srebrenica skedde detta mellan den 11 och 22 juli 1995. Minst 8 000 bosniska muslimska pojkar och män mördades i Srebrenica av den bosnien-serbiska armén under ledning av general Ratko Mladic. Kropparna begravdes i massgravar.

Efterspelet av massakern i Srebrenica

Efter massakern i Srebrenica ingrep Nato i konflikten och angrep serberna. Detta tvingade bosnienserberna att sluta fred 1995.

2004 slog den Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien fast att Srebrenicamassakern är ett folkmord. Folkmordet är det grövsta som ägt rum i Europa efter andra världskriget.

Vid tiden för massakern leddes bosnienserberna av Radovan Karadzic. Han dömdes i mars 2016 till 40 års fängelse för folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten. Straffet skärptes efter överklagande till livstids fängelse. General Ratko Mladić greps 2011, överlämnades till tribunalen och dömdes sedermera 2017 till livstids fängelse för bland annat folkmord, terror och brott mot krigets lagar.