Förföljelse av rohingyer i Myanmar

Landet Myanmar (som fram till 1989 hette Burma) var tidigare en brittisk koloni. När den burmesiska befolkningen började arbeta för självständighet under 1930-talet antog den brittiska överhögheten en strategi för att behålla kontrollen. Strategin bestod i att ge makt till etniska minoritetsgrupper i den lokala befolkningen genom att rekrytera dessa till den burmesiska armén. Armén nyttjades sedan för att hålla nere befolkningsmängden bland den burmesiska majoritetsbefolkningen. Den brittiska strategin gödde en burmesisk nationalism som än idag är tydlig i konflikten mellan burmeser och etniska minoriteter.

Under andra världskriget invaderades Burma av Japan. Den burmesiska majoriteten valde då att alliera sig med japanerna för att fördriva britterna från landet, vilket även yttrade sig som en kamp mot den minoritetsbefolkning som erhållit makt under britternas styre. I skuggan av kriget skedde övergrepp mot civilbefolkningen från båda sidor i den etniska konflikt som uppstått.

En tid efter andra världskrigets slut blev Burma självständigt från britterna och under tidigt 1960-tal övertogs makten i landet av militären. De nya ledarnas retorik spelade på nationalism där den burmesisk-buddhistiska majoriteten framhölls och kritik riktades mot etniska minoriteter, framför allt mot muslimer. Den muslimska rohingyaminoriteten drabbades av denna politik och utsattes för diskriminering och våld. Detta förtryck har tilltagit genom åren.

Som en reaktion på detta långvariga förtryck växte den militanta rohingyamotståndsgruppen ARSA fram, jämte andra icke-militanta motståndsgrupper. Dessa grupper, och flertalet rohingyer med dem, vänder sig mot myndigheternas syn på rohingyerna som illegala invandrare från Bangladesh, trots att de levt i flera generationer i landet. Myanmars militär talar om fördrivelse av rohingyer som den ”slutliga lösningen” på det bengaliska problemet. Retoriken och parallellen till nazitysklands ”slutliga lösning på judefrågan” är obehagligt aktuell. Militär propaganda och extremt nationalistiska buddhister har bidragit till den mycket negativa synen på rohingyer.

2017 utförde motståndsgruppen ARSA en attack mot en militärbas i Rakhine som ledde till att flera soldater ur regeringens styrkor omkom. Denna attack föranledde en våldsam reaktion från regeringsstyrkorna mot hela rohingyabefolkningen. Omfattande våldtäkter och tortyr ägde rum och över 10 000 människor dödades. I spåren av detta flydde över 700 000 rohingyer till Bangladesh. FN har inofficiellt kallat militäroperationen för etnisk rensning och anfört att Myanmars högsta militära ledning bör hållas ansvarig för folkmord och brott mot mänskligheten.

De etniska konflikterna, i vart fall delvis skapade av den brittiska kolonialmakten, har plågat Burma/Myanmar alltsedan landet blev självständigt 1948 och den rohingyska minoriteten har drabbats mycket hårt av denna konflikt.